Ja vad ska man säga om mig. Jag är nog en ganska färgstark prick. Säger vad jag tycker, och kan inte folk ta de så äre fine by me.
Mitt liv består för tillfället av jobb, vänner, hunden, familjen och cheerleading. Ja, mest är det väl cheerleading. Har varit aktiv i 9 år och 2011 är första gången jag själv inte står på mattan (Känns otroligt hemskt!), men jag sitter framför som stolt tränare för ett Minior nybörjarlag samt ett Minior fortsättningslag. Och eftersom tävlingen hålls i Boden iår, är jag insatt i att fixa den också.

Min förening, Cheer Future, har i somras fått en alldeles egen cheerhall, där jag hänger måndag, onsdag, fredag och lördag för att träna dem små barnen till allstars. Ja visst, vissa söndagar blir det också eftersom jag sitter med i styrelsen, vilket är jätte kul.
När jag inte är i hallen eller på jobbet försöker jag umgås med min hund Ariel så mycket som möjligt, för hon är verkligen mitt allt. Har ju en sambo också, Jens, som jag bott med sedan 2007 och förra veckan firade vi 6år tsm.
Snett ovanför mig bor min kära storebror Tommy, vilket är awesome! för vi umgås så fort jag är hemma.
Rakt över gården har jag min kära storasyster Maria, det är härligt att henne nära också för bandet med mina syskon är oslagbart. Men mer om dem kommer senare.

Jag är utbildad make up artist, men har de mer som en hobby för tillfället, mitt mål är att få ha det som ett heltidsjobb men det får bli ett senare projekt i mitt liv känns det som just nu. har ett jobb, som telefonkommunikatör, vilket jag faktiskt trvis oerhört bra med. Och människorna på jobbet gör att man längtar dit.
Det som gör att mitt hjärta slår lite extra hårt är julen. Julen har alltid varit någonting underbart för mig, inte bara det att jag har asmycket pynt utan stämningen kring julen och självaste julafton är så jäkla härlig!

På gymnasiet gick jag dans i luleå, och det ångrar jag verkligen inte för det är nog bland det roligaste jag gjort, utvecklades så grymt mycket under dem tre åren.
Men tyvärr så tar kroppen stryk av för mycket sådant, så menisken gick sönder och nu i somras (Äntligen) fick jag operera den. Och eftersom det hade gått så länge sedan skadan hade den blivit ännu mer skadad än innan. Kort sagt var det nog inte min sista operation. Synd, men alla har vi en akilles häl.

Så nu vet ni lite mer om vem jag är och vad jag gör i mitt liv.

Ikväll träffades vi några veteraner från mitt gamla cheerlag Northern Allstars och lekte, det kändes lite segt och trögt men
några träningar till så är vi också i form ;)
Detta testa vi oss på ikväll, lite rangligt, men va fan, he va skojj!